Regeringen har godkänt Finansinspektionens förslag på amorteringskrav för bolån. Vi reder ut vad det innebär för dig som har belånat din bostad och vad det innebär för priserna på bostadsmarknaden.

amorteringstopp-1169
“Regeringen beslutade den 12 maj att lämna medgivande till att inspektionen beslutar föreskrifter i enlighet med förslaget”, meddelade regeringen i ett pressmeddelande den 12 maj 2016.

Vad innebär amorteringskravet för dig som har bolån?

Finansinspektionen rapporterade nyligen att privatpersoner som tar upp nya bolån med en belåningsgrad på 70 till 85 procent just nu amorterar en takt på 1,31 procent per år. Det går att jämföra med de 2 procent som kommer att gälla när amorteringskravet träder i kraft.

Enligt Swedbanks undersökning kommer amorteringskostnaderna att öka med fdrygt 50% för ränta och amortering. Snitthushållet i Stockholm har tidigare amorterat drygt 9,0% för villaägare och 10,7% för bostadsrättsägare – om man beräknar på 1,3% årlig amortering på bolånet. Med det ny amorteringskravet på 2% kommer snitthushållet att lägga 14,0% för villaägare och 16,4% för bostadsrättsägare.

Vad är syftet med amorteringskravet?

I samband med att amorteringskravet inför kommer svenska hushållens få en minskad belåningsgrad samtidigt som bopriserna med stor sannolikhet kommer att sjunka. Det beror på att färre personer kommer ha råd att ta nya bolån då amorteringskravet ökar boendekostnaderna.

Enligt Swedbank innebär det att genomsnittligt hushåll (både småhus och lägenheter med en boyta på 85 kvm) får en ökad kostnad på 2800 kr/månad i snitt.

Löser detta belåningsgraden? 

Svenskars belåningsgrad är fortsatt hög och har haft en negativ utveckling under de senaste åren. Förhoppningsvis kan vi se en motsatt effekt tack vare de nya kraven på amortering men Swedbank menar att Riksbanken och Finansinspektion fortsatt bör se över åtgärder för hur man kan minska skulderna bland hushållen.

Ett annat förslag som har lyfts fram är ett skuldkvotstak. Detta skulle innebära att man får låna en 4-6 gånger den årliga disponibelinkomsten. Om skuldskvotstaket skulle landa på 6 gånger disponibla årskinkomsten skulle det innebära att en person som har en årsinkomst på 240.000 kr kan låna 1.44 miljoner kronor till sin bostad. Är man två personer i hushållet landar man på det dubbla. Snittpriset på en lägenhet i Stockholms stad ligger på 88.512 kr (Mars 2016, Maklarstatistik.se) detta skulle innebära att två personer med årsinkomst på 240.000 kr vardera har råd att belåna en lägenhet på 32,5 kvm.

“En hög inträdesbiljett, inte minst för unga hushåll som vill flytta till Stockholm av arbetsmarknadsskäl”, konstaterar Swedbank.